Snart är denna dag förbi och vi har inte gjort så mycket även om jag känner mig så otroligt trött, tror det är vädret som gör att jag känner mig orkeslös. Men det har jag verkligen inte tid att vara idag för jag måste plugga matte ( som jag gör precis i denna stund), vill bara kasta boken i väggen av ren frustration men det ska jag givetvis inte göra, haha. Vi har varit i centrum en sväng då vår fina pappa var på möte och vi tänkte möta upp han där, vi käkade god lunch på OH och sedan handlade vi lite inför mitt kalas!

Imorgo fyller jag år och det känns verkligen inte som det, vet inte om det är för att jag blir äldre men när man yngre var födelsedagen något man längtade efter hela året, nu känns det inget speciellt alls. Planen för imorgon är att mysa här hemma allihopa för att sedan åka till goda vänner och fortsätta midsommarafton där, som det ser ut nu sover vi nog kvar där, skönt och bekvämt!

Nu ska jag fortsätta med matten, sedan måste jag baka bullar ( skulle egentligen ha gjort det igår men då hade jag ingen jäst, men det har jag nu)

Det regnar, jag sitter i köket och det enda jag hör är laptopens surrande. Jag känner mig låg, omotiverad, hjälplös, tankspridd och liten. Gårddagen var tuff med ångest, hjärtat  i halsen och besvikelsen har inte lagt sig än. Någon säger gå vidare, någon annan säger du gjorde allt du kunde, men jag vad säger jag? Att det är tungt just nu, det får det bara vara ibland. Min stora älskling sa, " gumman man blir starkare av motgångar för att man måste växa och gå vidare". Han är så klok min kära man, vi har tur jag och vidar som har honom i våra liv. älskar dig så erik!

Framför mig har jag en inlämningsuppgift i matte b som ska vara inne om drygt en vecka, jag har gjort 1 av 12 frågor. Jag behöver lite positiv energi, någon som talar om för mig att det kommer bli bra tillslut. Jag har alltid tagit hand och tröstat alla andra men mig själv är det inte lätt, försöker se framåt men samtidigt känns det som om någon har dragit undan mattan vid mina fötter. Allt jag har offrat, alla timmar jag varit utan Vidar, all press och stress, alla prov och nervositet, alla sömnlösa nätter och alla dagar med ont i magen. Allt detta för ingenting. Besvikelsen sköljer över mig som en våg och jag kan inte surfa, surfa på vågen som ska leda mig rätt.

Även om det är tungt nu så finns det 2 saker i mitt liv som väger upp allting och det är ju givetvis mina underbara älsklingar, utan er skulle jag inte kunna stå, utan er skulle jag inte gå, utan er finns inte jag! Jag älskar er mina fina killar!

ps: Om 3 dagar fyller jag 22 år, hur det känns? Just nu ingenting precis som allt annat.

mitt i prick. har alltid velat ha en tatuering men har aldrig vetat vart jag vill ha den men nu
vet jag, exakt som hon på bilden. nu gäller det bara att komma fram till vad det ska stå.
Carl Vidar Gustav är en del av texten, mammas allt <3

jag har inte gått under, det är bara väldigt mycket just nu. hjärnan säger en sak och hjärtat en annan, det är svårt när de inte samarbetar. har gått och blivit sjuk och skulle helst av allt vilja krypa ner under täcket och
lyssna på det smattrande regnet mot fönstret men istället sitter jag och försöker bli klar med min otroligt
svåra biologi-labb. älsklingarna har lovat mig att vi ska göra något kul idag ifall jag blir piggare, får se om jag
orkar jobba mitt 12-h pass imorgon, den som lever får se.


har jag sagt hur mycket jag älskar er killar? att ni är världen för mig och allt där till?
jag älskar er över allt annat!


                                     familjen är det största som finns, den allra dyrbaraste kärleken.

                             K Ä R L E K       S T A V A S     V I D A R!














hej där alla fina! hur har ni det denna ljuva sommarkväll? Jag mår mycket bättre än igår och har haft en helt underbar dag inne i Stockholm med vidar älskling och emmis idag! jag är så glad att vi har hittat varandra emmis, känns som vi har känt varandra hela livet! Vi åkte in tidigt imorse för att slippa den stora folkmassan men det dröjde inte länge innan huvudstadens  gator fylldes till varje bredd. Vi har strossat omkring och kikat i massa butiker, Zara fick sig en kärt besök och därifrån fick jag med mig en påse hem till Vidar, såklart haha!
Köpte även lite baskläder till lillen på H&M som kommer bli så fina tillsammans i sommar! Efter lite stross satte vi oss ner och åt lunch och drack kaffe i solen, premiär för både mig och vidar att sitta ute, gud så härligt och varmt det var! Efter den lilla pausen fortsatte vi att gå omkring men sedan fick vi nog alla tre och tog pendeln hem igen!
Tack för en helt underbar dag!

Nu sitter jag här och myser i mjukisar och min lilla älskling vill inte alls sova och röjer för fullt här hemma, den nya grejen är att stå vid soffbordet och försöka nå allting, jag älskar dig mitt lilla busfrö, din busiga blick ger mig
en sådan total livsglädje, kärleken mellan oss är evig.

Ska se BB innan jag går i säng med lillen, älsklingen är hos en kompis och dricker öl och snackar skit haha. Imorgon väntar ännu en härlig dag ( förhoppningvis lika varm). Vi ska åka till Grinda imorgon, Grinda ligger i Stockholms skärgård och där ska vi spendera största delen av dagen. På kvällen ska jag på inflyttningfest hos maria, ska bli superkul!

Nej nu måste jag packa lite till i våra väskor, inte klokt vad en bebis har grejer alltså!

Puss på din kind!

godkväll andra juni. hur mår ni? jag mår bra men är inne i en väldigt känslig period nu. Kan bryta ihop och börja gråta för vad som helst, varför vet jag inte men kanske ska man må såhär ibland, kanske är det nödvändigt att solen i ens hjärta tar en paus för att sedan komma tillbaka och skina ännu starkare, ännu varmare.
Kanske beror det på pressen jag känner, stressen över att fixa det nya jobbet, allt plugga två distanskurser hemma helt på egen hand, att vara den bästa mamman jag kan vara, att vara den perfekta sambon och flickvän, att vara en god och lyhörd vän, att vara en trevlig och duktig dotter, att vara vuxen och växa ikapp med allt
som hör till. Jag är så lycklig över allt jag har här i livet men ibland behöver även en hjälte en paus, en paus ifrån allt ansvar och alla krav. För en stund vill jag vara liten igen, bo hemma, bli omrod, höra hur mamma fixar och donar utanför medans jag sover tryggt i min säng. Att vilja vara liten vill nog alla ibland, och just nu önskar jag
att jag vore det. Livet är helt fanatiskt och att själv får skriva orden i det som är min alldeles egna saga är helt magiskt.

När jag mår såhär försöker jag inte dölja det, eller rättare sagt jag kan inte dölja det för det märks om jag funderar på något eller om jag har något som tynger mitt hjärta. Kanske är det bra att det är så, så jag kan
få hjälp av mina nära och kära och se det ljusa igen, kanske är det dåligt då jag inte får strida emot detta själv  men en sak vet jag, att jag måste vara stark i varje ögonblick, inte bara för mig själv utan för min son. Min underbara lilla pojke som ger mig anledningar att leva varje morgon, som ger mig leenden fyllda av kärlek och bus. Att Vidar är mitt livsperspektiv är ingen nyhet, men den kärleken jag känner för honom är så stark och
sann, så otroligt gränslös och fantastisk. Mamma ska vara stark för dig och för din pappa, för oss som familj.
Men ibland vill jag vara liten precis som Du.

Inatt ska jag vagga dina hjärtslag till ro, och du ska sjunga en ballad för mina andetag så att jag somnar sött bredvid dig. Älskar dig min lilla ängel, vad vore jag utan dig min älskade älskade Vidar. INGENTING!

Jag mår bra, men vissa dagar är såhär, precis som det ska vara för att man ska uppskatta livet som mest.

Hoppas ni har en fin kväll och att solen skiner på era nosar!

Kram