Att inte veta är så otroligt påfrestande.

Oj oj oj. Huvudet känns som ett trassligt garnnystan och mina tankar fladdrar omkring i mitt huvud. Ledsen, nere ena stunden andra glad och lycklig. Mina känslor är en bergodalbana och just nu vill jag inte åka med. För mycket på en gång, för många beslut att fatta på en och samma gång. Väck mig när allt slutat snurra och den glada Emma är tillbaka. Någon som alltid får mig glad är såklart min lilla älskling. Vi har haft en lugn och mysig start på veckan med massa innemys med böcker musik och så kikade solen fram på eftermiddagen så vi premiärfikade ute på terassen, underbart! Nu blir det soffan, en stor kopp te och min stora prins. Kram


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0